Insikter

Timpris för bilverkstaden: beräkning utifrån kostnader och faktiskt sålda timmar

Så räknar du fram verkstadens timpris utifrån kostnader och sålda timmar: nollpunkt, målmarginal, rabatternas effekt och olika timpriser per typ av arbete.

Viktigaste slutsatserna

Kostnadstimpriset är verkstadens årliga kostnader för arbete dividerade med det årliga antalet sålda timmar. Teknikernas närvarotid är ett för brett underlag för beräkningen, eftersom en del av närvaron inte betalas av någon.
I en illustrativ modell av en verkstad med fyra tekniker hamnar nollpunkten på 80 €/h (400 000 € i kostnader, 5 000 sålda timmar). För en rörelsemarginal på 20 % måste verkstaden nå en intäkt på 100 €/h.
Listpris och uppnådd intäkt skiljer sig åt. Intäkten per såld timme beräknas på arbetsintäkterna efter rabatter, kassarabatt och priskrediteringar. I modellen måste utgångspriset därför vara 110 €/h för att det ska återstå 100 €/h efter rabatterna.
Olika timpriser för mekaniska arbeten, diagnostik eller arbete på högspänning måste tillsammans nå genomsnittet i budgeten. Genomsnittet viktas med antalet sålda timmar, inte med antalet poster i prislistan.

Bilverkstadens timpris avgör hur mycket kunden betalar för en enhet verkstadsarbete. Av det priset betalar verkstaden teknikern vid bilen, men också kundmottagning, lokaler, utrustning och den tid som inte går att sälja. Om timpriset är felberäknat kan verkstaden vara fullbelagd och ändå inte tjäna pengar. En korrekt beräkning börjar med den egna kostnadsbudgeten och en uppskattning av sålda timmar. Den slutar med en löpande kontroll av hur mycket verkstaden faktiskt har fakturerat för arbetet.

Så beräknas bilverkstadens timpris

Underlaget består av två uppgifter för samma period:

Kostnadstimpris = kostnader hänförliga till verkstadsarbetet ÷ sålda timmar

Resultatet är nollpunkten, det vill säga den intäkt per arbetstimme som precis täcker de medräknade kostnaderna. Vinsten läggs till separat, och först utifrån målintäkten tas prislistan fram.

Bäst är att räkna utifrån årsbudgeten. Den fångar semestrar, utbildning, säsongsvariationer och kostnader som betalas oregelbundet. En stark månad visar en alltför optimistisk kapacitet, en svag månad höjer i stället timpriset i onödan.

Vilka kostnader som ska ingå i timpriset

Följande illustrativa årsmodell (det rör sig varken om marknadsdata eller om en viss verkstads prislista) beskriver en verkstad med fyra tekniker. Beloppen anges i euro exklusive moms.

Årlig kostnad	Vad den omfattar	Belopp
Tekniker	Arbetsgivarens totala personalkostnader	240 000 €
Kundmottagning och arbetsledning	Andel av personalkostnaderna för servicerådgivare och verkmästare	60 000 €
Lokaler	Hyra, energi, vatten och övriga lokalkostnader	36 000 €
Utrustning	Avskrivningar eller hyra av utrustning, underhåll, kalibrering	24 000 €
Övriga omkostnader	Administration, programvara, försäkringar och andra fördelade kostnader	40 000 €
Totalt	Kostnader som ska täckas av försäljningen av arbete	400 000 €

Den största posten är personalen. I budgeten ska de totala kostnaderna för anställningen ingå, inte bara den lön som betalas ut till teknikern. Om ägaren själv arbetar som verkmästare eller servicerådgivare ska hans eller hennes arbete belastas med en motsvarande kostnad i kalkylen.

För utrustningen får inte hela anskaffningskostnaden och samtidigt avskrivningarna för samma utrustning tas med. Gemensamma kostnader för bilhall och verkstad fördelas enligt en rimlig nyckel: lokaler efter använd yta, administration efter omfattningen av aktiviteterna för verkstaden.

Inköpspriset för reservdelar hör inte hemma i modellen, eftersom intäkterna från reservdelar inte ingår i arbetsintäkten. Förbrukningsmaterial måste behandlas på samma sätt på båda sidor. Antingen ingår det både i timpriset och i dess kostnader, eller så debiteras och utvärderas det separat.

Varför man ska dividera med sålda timmar, inte med närvarotid

Verkstaden betalar för de anställdas tid men säljer arbete på arbetsordrar. En del av närvaron går åt till att förbereda arbetsplatsen, möten, väntan på reservdelar, förflyttningar eller arbete som inte kan debiteras kunden.

Tid	Vad den uttrycker	Roll vid beräkningen av timpriset
Närvaro	Teknikernas tid i verksamheten	Visar personalkapaciteten
Tid på arbetsordrar	Registrerad arbetstid för reparationer	Förklarar vart kapaciteten tog vägen
Sålda timmar	Debiterade arbetsenheter	Utgör underlaget för kostnadstimpriset

En såld timme är ofta en normtimme och behöver inte motsvara en timme på klockan. Ett normerat moment kan teknikern slutföra snabbare, men han eller hon kan också behöva längre tid. Andelen sålda timmar av närvaron är produkten av två kvoter: hur stor del av närvaron som gick till arbetsordrar och hur stor del av tiden på arbetsordrarna som kunde säljas. En förlust i någon av dem höjer kostnaden per såld timme. Dessa nyckeltal analyseras närmare i artikeln om bilverkstadens produktivitet.

Modulen Time-keeping i Omnetic registrerar närvaro och skriver utförd tid direkt på arbetsordern och dess poster. Servicechefen ser därmed om de sålda timmarna motsvarar de utförda och behöver inte manuellt stämma av de två storheterna i ett kalkylblad.

Hur många timmar som ska räknas med i budgeten

Den planerade närvaron beräknas som antalet närvarodagar multiplicerat med den dagliga arbetstiden. I den illustrativa modellen har varje tekniker 200 dagar à 8 timmar. Fyra tekniker ger alltså 6 400 timmar närvaro. Av dessa planerar verkstaden att sälja 5 000 timmar, det vill säga cirka 78 %:

400 000 € ÷ 5 000 h = 80 €/h

Timpriset beror mest av antalet sålda timmar. Samma kostnader vid olika produktivitet:

Sålda timmar per år	Andel av närvaron	Nollpunkt	Målintäkt vid 20 % marginal
4 500 h	70 %	89 €/h	111 €/h
5 000 h	78 %	80 €/h	100 €/h
5 500 h	86 %	73 €/h	91 €/h

Antalet sålda timmar ska utgå från den prestation som verkstaden redan har uppnått, justerad för kända förändringar i kapaciteten. En ny tekniker presterar inte fullt från första dagen. En ytterligare lyft ökar inte försäljningen av arbete om det saknas personal eller arbetsordrar.

Till de sålda timmarna räknas även debiterade garanti- och försäkringsarbeten, om även intäkterna från dem ingår i beräkningen. Intern iordningställning av bilar för försäljning behöver ett separat perspektiv. En intern omföring visar verkstadens resultat, men för företaget som helhet skapar den ingen ny extern intäkt.

Så lägger man till vinst på kostnadstimpriset

Nollpunkten 80 €/h lämnar inget utrymme för vinst. För en målsatt rörelsemarginal på arbetsintäkterna gäller:

Målintäkt per timme = kostnadstimpris ÷ (1 − målmarginal)

Vid en målmarginal på 20 %:

80 €/h ÷ 0,80 = 100 €/h

Vid 5 000 sålda timmar ger det arbetsintäkter på 500 000 €. Efter avdrag för kostnaderna på 400 000 € återstår ett rörelseresultat på 100 000 €, det vill säga 20 % av intäkterna.

Marginal och påslag är inte samma sak. Påslaget beräknas på kostnaden, marginalen på försäljningspriset. Om verkstaden lägger 20 % på 80 €/h blir resultatet 96 €/h och marginalen bara omkring 16,7 %.

Ska marginalen på reservdelar subventionera arbetet?

Verkstaden kan planera ett gemensamt resultat för arbete och reservdelar. Täckningsbidraget från reservdelsförsäljningen får då täcka en del av kostnaderna, men först efter avdrag för inköpspriset och lagerkostnaderna.

Att dra av hela reservdelsintäkten från budgeten är fel. Lika fel är det att räkna marginalen två gånger: en gång som täckning för arbetet och en gång till som lagrets egen vinst. För den första beräkningen av timpriset är en modell där arbetet täcker sina egna kostnader tydligare.

Listpris och faktisk intäkt per timme

Prislistan anger vad verkstaden tar för arbetet. Det uppnådda timpriset visar hur mycket som återstod i intäkter per såld timme efter alla prisjusteringar.

Uppnått timpris = nettointäkter från arbete ÷ sålda timmar

I täljaren ingår endast arbete, utan reservdelar och moms, efter avdrag för rabatter, kassarabatt och priskrediteringar. Det handlar inte om saldot på bankkontot, eftersom betalning av fakturor och arbetsintäkter är två olika saker.

Den illustrativa modellen fortsätter så här:

Post	Beräkning	Resultat
Sålda timmar	Årlig arbetsvolym	5 000 h
Genomsnittligt listpris före rabatter	Viktat efter sålda timmar	110 €/h
Värde av arbetet före prisjusteringar	5 000 h × 110 €/h	550 000 €
Rabatter, kassarabatt och priskrediteringar	Planerad minskning av intäkterna	−50 000 €
Nettointäkter från arbete	550 000 € − 50 000 €	500 000 €
Uppnått timpris	500 000 € ÷ 5 000 h	100 €/h

Målintäkten på 100 €/h når verkstaden alltså bara med en prislista på 110 €/h. Om den direkt skrev 100 €/h i prislistan skulle rabatterna ta hälften av målvinsten.

Det uppnådda timpriset kan även beräknas för en enskild arbetsorder. En efterkalkyl jämför nettointäkterna från arbetet efter rabatter och kassarabatt med de sålda timmarna och visar om arbetsordern nådde det timpris som budgeten räknade med. Intäkter dividerade med den tid som lagts på arbetsordrar besvarar en annan fråga: hur mycket en timme förbrukad kapacitet gav. För kontroll av prislistan används sålda timmar, för hushållning med tiden utförda timmar.

Olika timpriser per typ av arbete

Ett enda timpris är överskådligt, men det motsvarar inte nödvändigtvis de olika kraven i de enskilda aktiviteterna. Ett högre timpris bör verkstaden grunda på kostnaderna och kapaciteten för det aktuella arbetet, inte bara på dess benämning i prislistan.

Typ av arbete	Vad som påverkar priset	Hur det debiteras
Vanliga mekaniska arbeten	Standardutrustning och standardkvalifikation	Grundtimpris och normerade moment
Felsökning	Kompetens, mätutrustning, licenser, sökande efter orsaken	Separat timpris eller i förväg godkänd tidsram
Arbete på högspänningssystem	Specialisering, utrustning, reserverad kapacitet	Separat kalkylerat timpris för respektive moment

Olika timpriser måste sammantaget nå det genomsnittliga timpriset i budgeten. Budgeten utgår därför från den förväntade volymen för varje aktivitet. Ett enkelt medelvärde av listpriserna är missvisande, eftersom ett högt timpris för en sällan såld specialisering inte väger upp ett lågt pris för merparten av de mekaniska arbetena.

Viktat uppnått timpris = summan av nettointäkterna för de olika typerna av arbete ÷ summan av deras sålda timmar

Utöver typen av arbete lönar det sig att följa upp betalaren. Kund-, garanti-, försäkrings- och interna arbetsordrar har ofta olika intäkter och villkor, och ett gemensamt genomsnitt döljer lätt en grupp som inte täcker sina kostnader. Workshop i Omnetic gör det möjligt att fördela arbetsorderns poster mellan kund, garanti och försäkringsbolag, så att arbetsintäkten kan utvärderas för varje betalare separat.

Vad man bör se upp med vid kalkylen av timpriset

Övervärderad timförsäljning. En budget som bygger på att alla tekniker är fullt belagda hela året underskattar kostnaden per såld timme. Utgångspunkten ska vara den prestation som verkstaden faktiskt når.
Förlorad tid i verkstaden. Saknade reservdelar, omarbeten och onödiga avbrott förbrukar kapacitet utan ny intäkt. Ett högre listpris undanröjer inte orsaken, det flyttar bara kostnaderna till kunden.
Sammanblandning av investering och årlig kostnad. Ett engångsköp av utrustning och den årliga avskrivningen hör till olika beräkningar.
Sammanblandning av perioder. Kostnader för en månad och fakturering av arbetsordrar som påbörjades under en annan period snedvrider resultatet. Kostnader, timmar och intäkter måste avse samma period.
Rabatter utan begränsning. Varje rabatt på arbete minskar det belopp som ska täcka kostnaderna. Reglerna för godkännande ska utgå från målintäkten per timme, inte bara från en procentsats av listpriset.

Ett högre timpris och bättre kapacitetsutnyttjande är två olika verktyg. Om marknaden inte accepterar det pris som krävs för att täcka budgeten måste verkstaden justera kostnaderna, arbetsmixen eller antalet sålda timmar. Ytterligare rabatter gör bara gapet större.

Omnetic kopplar ihop tiden på arbetsordern med fakturering och kostnader

En löpande kontroll av timpriset förutsätter att tidrapportering, arbetsorder och bokföringsunderlag hänger ihop. När de finns i separata system och kalkylblad får servicechefen manuellt stämma av timmar och fakturor för samma reparationer och ser det uppnådda timpriset först i efterhand. I Omnetic arbetar alla moduler med ett gemensamt register över fordon, kund, arbetsorder och pengar i DMS Core, så att data inte behöver skrivas in på nytt mellan dem.

Time-keeping registrerar utförd tid på arbetsordern och dess poster. Modulen visar beläggningen per arbetsorder, person och filial och även om de sålda timmarna motsvarar de utförda. Ur samma registrering skapas den debiterade tiden för faktureringen.
Workshop hanterar arbetsordern från offert via fordonsmottagning, reservdelar och planering till fakturering. Posterna fördelas mellan kund, garanti och försäkringsbolag.
Accounting kopplar varje verifikation från verkstad, lager, försäljning och bank till fordon, filial och arbetsorder, så att kostnader och arbetsintäkter ligger på samma arbetsordrar. Det egna ekonomisystemet kan behållas, och Omnetic för över posterna till det via en integration som avtalas för respektive marknad.

Hur Omnetic kopplar ihop tidrapportering, arbetsordrar och bokföring i din verkstad visas i en bokad demo.

Relaterade artiklar

Vanliga frågor

Hur räknar man in servicepaket till fast pris?

Paketet behöver en intern fördelning av priset på arbete och reservdelar. I arbetsintäkten ingår bara den del som avser arbetet, och i de sålda timmarna dess fastställda tidsram. En rabatt på hela paketet ska fördelas enligt samma nyckel.

Ska diagnostiken vara betald även om kunden tackar nej till reparationen?

Ja. Diagnostiken bör avtalas innan arbetet påbörjas som ett separat betalt arbete med en omfattning eller ett pristak. Felsökning förbrukar kompetens och kapacitet även om ingen reparation följer. Om verkstaden räknar av diagnostikpriset mot den efterföljande reparationen ska det vara ett i förväg fastställt affärsvillkor.

När ska timpriset räknas om under året?

Vid ändrade löner, hyror, utrustning eller antal tekniker och vid en mer varaktig nedgång i sålda timmar. Det uppnådda timpriset räcker det att följa upp månadsvis. En kortsiktig svängning måste skiljas från en förändring som påverkar resten av årsbudgeten.